20201213
Tredje advent
Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna …… den låten kan nog de flesta. Men i år har texten fått en helt annan innebörd. Igår satt jag och funderade och mina funderingar mynnade ut i en dikt.
Lucia dikt ur mina tankar
Idag den 13 december vi skriver och visst är vi i Lucia tider men inga tåg med gossar små med strutar på sitt huvud gå Lucia är i ljusets ton i våra hjärtan lyser hon lika klar som stjärnan upp på himlen blå för drömma måste vi ändå För många julen är en stress som på oss tär att sylta, kok, rimma feja, innan jul när hela tjocka släkten kommer, Kul!? På julafton du är helt slut för alla förberedelser har slagit knut på din ork för släktens skull nu frossar de i din försorg I år vi inte fira kan vi måste sära på varann vi som alltid firat så Hur ska vi göra då? Att dyra eller många klappar är viktigt att vi inte tappar denna status som vi byggt för att vi ska visa något snyggt Men detta året får oss visa för vi kan inte uppvisa att klappar många eller dyra kan vår status hyra Nej, idag vi tänka får hur mina släktingar mår när de under julen sitta nu kan dyra klappar kvitta Till nästa år vi får se till att alla måste hjälpa till för vad är viktigt att i julen fira jo att vi tillsammans vila Kramar, skratt och liten klapp Vad som är viktigt kommer oss ikapp Glöm ej detta mina vänner För tänk vad denna tanke värmer